Ny blogg!
Sommaren har försvunnit. Ersatts av brinnande färger; gula löv, orange dvärgbjörk och härligt röda ripbär. Jag njuter av färgerna. Av höstluften. Av känslan efter en härlig friluftssommar och även lite av att få chansen att blogga på ny adress. Jag packar ihop den här sidan och flyttar över till http://naturguideninorr.outdrr.com/ !
Höstfärger och nystart!
Höstfärger och nystart!Midsommarhälsning
Veckorna på ön liksom bara försvann. Plötsligt satt jag på flyget norrut igen. Träningsvärk i axlarna, nya fräknar och fylld av energi efter lek och stoj med brorsbarnen, fina samtal med farmor, en kram till farfar, mys hos mamma, jobb hos pappa och fikastunder med vännerna i staden...
Veckorna borta från fjällen ger även en viss abstinens. Sagt och gjort. Jag hann knappt innanför dörren innan kängorna kom på, tältet packades och så bar det ut på ett lite annorlunda midsommarfirande. Sillen byttes mot kantarellpasta och skärgården mot en fjällsluttning. Badet blev i en sumpig sjö och istället för snaps kom kniven fram och skapade i trä. Vi spanar efter djur, iakttar älgen på håll. Och mest bara njuter av det enkla i att bara vara ute.
Lätt midsommarlunch med utsikt.
En dröm om havet...
Havet ligger spegelblankt. Dimman bäddar in öarna framför oss, bara några solstrålar letar sig ner genom diset och träffar oss när vi glider ut på vattnet. Vi har precis börjat vårt kajakäventyr!
Ryggen, axlarna och armarna arbetar; lugnt och metodiskt, ihållande. 2 timmar på vattnet. 2 timmar iland. Kroppen längtar snart efter ny energi, förbränner intensivt. Vi slår läger i en skyddad vik, med öppet hav hela vägen till Haparanda… Solen går ner och vi njuter av känslan efter dagens tur, allt det vackra och det osannolika mötet- vi avslutar dagen med en drink i vit soffa med utsikt.
Nästa dag tar vi oss ut på det mest utsatta. Vädrets makter är med oss och vi får surfa med vågorna och nordostvinden i ryggen. Mjuka klippformer möter havet. Röd granit mot mörkt vatten.
Snart når vi första delmålet, en bro och anslutning till väg. Vi möter Anna och fikar gott på Pettas ekologiska hembageri, innan färden går vidare mot sydväst. Vinden har mojnat och havet är åter alldeles stilla. En säl tittar upp och undrar nog vad vi gör här, i dess lugna hemmavatten?! Molnen tätnar och snart mullrar det i fjärran. Regnet bildar små gropar runtomkring oss, pauserna blir korta och mot slutet av dagen längtar kroppen efter mat och vila. Till slut ser vi den välbekanta bryggan och flaggstången, Storklintsklippan och snart också farmor glatt vinkande på stranden! Vi bjuds in till dukat bord. En gourmet middag med dryck. Vi njuter av varje tugga… och somnar i mjuka sängar…
Vi vaknar till solsken och lyxig frukost. Stärkta efter god mat och bra sömn paddlar vi vidare. Även Hammarudda visar sig från sin bästa sida, med lugnt vatten. Vi glider upp på stranden utanför staden just efter solnedgången, avslutar dagen med tältläger, middag, gott rött vin och välkommet besök av goda vänner.
Följande dag ringer klockan lite extra tidigt. Målet är att komma långt. Vi paddlar på med samma intervaller, men något kortare pauser. Vädret är med oss till en början, men molnen tätnar, regnet faller och vinden vrider och vänder och bestämmer sig till slut för att gå emot oss. Vågorna pryds med vita gäss. Vi tar oss framåt, men det går långsamt. Min axel protesterar, längtar efter vila. Vi tar iland och funderar. Stannar för kvällen och hoppas på bättre väder imorgon. Somnar med regnet smattrande mot tältduken.
Vi vaknar till regn och bestämmer oss för plan B. Äter frukost i uppehåll och paddlar vidare, i regn. Avslutar efter en kort etapp, blöta och lite kalla. Men framförallt; väldigt nöjda med vår resa!
Rörelseenergi
Jag har för länge sedan tappat räkningen på antalet dagar på skidor den här säsongen... Trots det är känslan att jag bara vill fortsätta: Vara ute, glida fram och ha den totala friheten att upptäcka mer och utanför lederna. Att själv bestämma målet. Att åka utan prestationskrav; bara för njutningens skull, för att det känns bra i kroppen, inifrån och ut.
Jag har lyxen att inte behöva jaga motivation för att träna. Just nu behövs inga morötter, ingen tidtagning eller stora tävlingsmål. Det är så fantastiskt fint att bara få vara ute; åka skidor, klättra eller springa...
Kroppen är full med energi och jag ser fram emot en vår och sommar i rörelse!
Årstids-kontrast
Vi färdas från det grå, en sorts mellanårstid, via vintern och snart skymtar havet och våren. Tussilago som blommar, purpurbräcka och björkarnas löv är så där härligt sprickfärdiga och fyllda med energi för att leva hela sommaren. Solen värmer och vi har bytt från skidutrustning till rep, karbiner och klätterskor...
Tussilagons tid är nu!
Hunddalen
Tåget glider ut från perrongen- vi är lämnade kvar, med en dagstur till närmaste väg och samhälle. Fjorden ligger blank långt nedanför och höga fjälltoppar omger oss, inbjuder till skidåkning. Vi åker sakta uppåt. Steg för steg. Stighudar, randonnéskidor och tältet i packningen gör att resan känns lite längre än jag förväntat mig. Men framåt kommer vi. Fikat smakar magiskt gott. Solen går ner bakom fjällen. Ljuset skiftar från kristallklart till varmare, lite rosa nyanser.
Hyttan bjuder in till värme och gemenskap. Ett helt gäng från byn har hittat hit, tre killar från Umeå gör oss sällskap. Skratt och prat, härliga leenden efter dagens åkning. Jag lämnar värmen för att förbereda min sovplats. Njuter av tystnaden och den klara, kalla kvällen.
Vaknar till solsken. Efter frukost börjar turen; Gahperjohka är namnet på dagens projekt. Hundarna springer fram och tillbaks över fjället- tar deras energi aldrig slut?! Vi följer sakta. Toppen bäddas in i moln, mina vänner är nöjda och vänder åter. Jag slår följe med en trio från Luleå.
Molnen skingras och när vi når toppen bjuds vi på utsikt och alldeles vindstilla. Skidorna ställs om, stighudar tas av och så åker vi nedåt. Föret är blandat. Men vyerna kompenserar. Åter vid hyttan ansluter vi till after-skin i solskenet på terrassen.
Efter ytterligare en dag på tur, är det så dags att återvända hemåt. Snön faller sakta, topparna suddas ut och vi glider ner omgivna av vitt.
I väntan på tåget skrapar vi ihop ett mellanmål; bilar, gula russin, cashew, mandelmassa och salami. Trötta kroppar njuter av energin och drömmer snart om nästa tur...
Det ultimata mellanmålet?
Skidglädje längs Nordkalottleden
Den här gången började turen med bilfärd till Frihetsli- Dividalen. Solen skiner och värmer riktigt vårigt. Älven har börjat öppna sig. Vi skidar längs med vägen, söderut, mot Dividalshytta. Stigningen är behaglig- 250m utspritt på 12km. Vi kommer fram mot kvällen, möts av en tom stuga. Njuter av att vara i Norge- och få tillgång till dessa fantastiska "hyttor". Portvin och hembakad biscotti avslutar dagen. Som tidigare även bjöd på en Tjeckisk ny bekantskap- Becherova, med smak av kanel, värmde gott innan vi fått riktig fyr på elden i spisen...
Nästa dag börjar vi sakta. Tranbärsgröt och kokkaffe är kanske bästa starten på dagen? Så är det dags att stå på ski", vi glider ut från hyttan och nedför. Möts av bristande skare. Rutten snö. Sjunker igenom. En gång. Igen. Många gånger. Det går sakta. Men vi kommer ner. Lugnt. Metodiskt. Skogen omger oss, vacker. Tallar och granar bildar en äkta trollskog och jag kan inte låta bli att må lite bra, bara av att vara här och nu. Trots snön. Trots allt. Vi kommer ner. Äter lunch med regnet hängande i luften. Går över älven och börjar turen upp på fjället. Följer älven, genomslag. Snöbryggor som brister. Porlande vatten. Slingrig älv. Vindstilla. Och vackert, trots allt.
Timme efter timme åker vi. Dag blir kväll och kväll blir natt. I månskenet närmar vi oss nästa stuga. Siktar med GPS för att hitta sista biten. Middagen serveras 23:58.
Tredje dagen vaknar vi till solsken. Ett helt strålande väder. Vita fjäll. Energin kommer snabbt tillbaks och vi glider vidare söderut. En halo kring solen spår väderförändring, så vi passar på att njuta av solskenet så länge det varar. Med molnen kommer även nedförsbacken, på skrå mot hyttan för dagen. En brant ravin på höger sida. Flatljuset suddar ut konturerna och det blir lite svindlande att ta sig ner. Hård snö, bromsar mycket, trötta ben. Ibland är det faktiskt lättare att gå- trots snön, trots att vi är här för att åka skidor?! Ner kommer vi. Och fram.
Imorgon blir lätt tänker jag; 12km, i skogen och sedan ute på sjön. Hur svårt kan det vara?! Vi börjar med lyxig frukost- nygräddade scones och prästost med fikon smakar helt magiskt gott...
Så står vi där med skidorna på. I snö/slask och vinden som piskar. I ansiktet. Motvind. Vitt. Alldeles vitt. Kompassen kommer fram. Jag skymtar land någonstans där borta, på andra sidan. Åker mot punkten. Googles och buffen virar in ansiktet. Vätan tränger igenom lagren. Men vi tar oss fram. Idag igen. Fikar i skydd bakom en sjöbod, nära stugan. Sista biten är ruskad- det tackar vi för just idag. Stugan är välkommen och bjuder på värme och snart torkar blöta kläder, kaffet står på och vi får faktiskt tid att bara vara. Vatten saknas, så vi smälter snö och tillreder tillsammans en 3 rätters middag- smögen på knäcke, svamprisotto med torkat renkött och fruktpaj med smak av kanel till desert... Vem har sagt att turmat ska vara tråkig?!
När vi ätit kommer plötsligt flera. Ett helt gäng glada norrmän. Som kan den här platsen. Plötsligt står jag med spaden i handen, vid en pinne som markerar vattenhålet- och gräver. Växlar med guiden för den norska gruppen. Djupare och djupare. Snart syns vi inte mera. Gropen vidgas, snö kastas högre och högre. 3 meter och många spadtag senare hittar vi det vi söker- vatten som döljer sig djupt där nere. Vinden viner. Mörkret föll för säkert en timme sedan. Ett träningspass till glädje för oss alla. Vatten har sällan smakat så gott...
Nästa dag avtar vinden något. Vi går på fjället- får äntligen njuta av mjuk och härlig nysnö, följer norrmännens spår en bit. Fikar i solsken och glider mellan björkarna ner mot stugan. Hugger ved. Filosoferar. Livet är enkelt. Och behöver väl knappast vara mer komplicerat än det är, här och nu? Vi avslutar med lyxig middag, gott vin och fina minnen från turen vi gått!
.
Rentema på fjället
Ren-TV i köket Ren- hjord på fjället
Ren- stek till middag Ren-snacks till kaffet
Glad påsk!
Solsken, molnigt, kulingvindar och ett gäng fina vänner;
Påsken i år kan sammanfattas som en blandning av solgrop bakom "Stora stenen" med skogen som lä för vinden, skidåkning på Noulja, suovas till middag, sällskapsspel, styrketräning, några pudersvängar och kanske världens bästa påskgodis (naturgodis med smak av ingefära)...
Nu är det april- våren kommer i söder, men här väntar ännu många toppar och dalar, innan sommaren tar vid...
Fjäll & hav
Från det ena till det andra. Vaknar en morgon vid foten av Sveriges högsta berg. Nästa dag med utsikt mot Lapporten. Och nästa med havet nästan utanför dörren.
Solen strålar. Havet ligger som en spegel. Fjällen stupar brant, snön bäddar in topparna, gör dem så där inbjudande mjuka... Vägen slingrar fram, bjuder på mer och mer fjordutsikt.
Dagens måltider avlöser varandra; Frukost med en ton av tång i luften. Lunch vid bilbanans slut, i byn längst ut på den lilla ön, precis där havet tar vid. Fjälltur med fjordutsikt och choklad till mellanmål. Avslutningsvis serveras dagsfärsk torsk, med brasvärme och fina samtal till middag.
Färsk torsk...
Hav & fjäll.
"Nice and easy"
En skiftande tur; uppförsbackar och nedförsbackar. Solsken. Blåsigt. Kallt. Vårigt. Filosofiska samtal. Känslor. Mängder av interna skämt... Språkbad. Samarbete. Vedhuggning. Vatten & slask. Norrsken.
Och en väldig massa njutning.
Mycket "nice" och till slut också lite "easy".
Tack för en fin vecka på fjället!
Veckan i bilder
Vilken födelsedagsvecka!
Glidaren i solnedgången...
Årsteinshornet i lite olika väder...
Noulja i solsken... (med handskarna på!)
(Före detta) orörd snö i Måndalen...
Efter många äventyr på fjället, känns det så där extra gott att tillsammans med vänner, få njuta av god mat, vin och cheesecake med hjortron till efterrätt!
Helgens kontor
I brist på skidåkning så fick vedhögen sig en omgång när jag väntade på att gästerna skulle komma till stugan långt ute på fjället!
Styrketräning på arbetstid
Till fjälls!
Idag bär det av. Ut. På en lite annorlunda tur. Uppdraget är matlagning och värdskap. Folket är okänt, vädret ser lovande ut och jag ser fram emot fina dagar ute!
Drömjobb?
Stormigt
Vaknar av regnet och vinden. Droppar som piskas mot rutan. Stormigt, härligt; jag myser lite extra under täcket och ställer in skidturen för dagen. Planerna blir lösa, vad händer nu?! Vi hade målet klart, men nu vet vi inte längre.
Det blir en bilfärd till Kiruna. Fika & stad. Promenad med solsken. Stormen känns avlägsen och vi avslutar med ett crossfit pass på gymmet. Pulsen höjs, kroppen får arbeta, tills tröttheten kommer- och lite till.
Efter studiebesöket i civilisationen, känns det fint att åka ut i fjällen igen. Månen vilar just ovanför horisonten när vi kör genom mörkret mot byn.
Ibland blir det inte som planerat, men det kan bli bra ändå!
