Sara

Renhudar, halvmeter-tjock kärnis och Lapporten i bakgrunden...



Fiskelycka! En prickig luring lyckades vi överlista...

Renhudar. Ved. Kaffepanna. Pannlampor. Maggots. Isborr...

... och pimpelspön såklart!

Dagens aktivitet: isfiske.

Mörkret lägger sig över sjön. Elden flammar. Pannlamporna lyser som prickar där ute. Isen knarrar lätt när borren vrider sig ner genom den. Ett glatt utrop i tystnaden. En fisk på isen, stelnar snabbt i kylan. Lyckliga leenden. En lake att tillreda till middagen!

Och jag, jag har fått en snabbkurs i konsten att guida isfiske! Något som jag aldrig ens provat själv...


Fint ljus över fjällen, en ren på vägen och så napp på fisket! Bättre än så här blir det inte!

Åland är vitt. Helt täckt av fluffigt, härligt puder. Det är slutet av december och julen närmar sig. Jag blir glad av tanken. Jag har åkt så långt söderut, men ändå landat i ett vinterlandskap.

Vi skuttar runt som glada barn med överskottsenergi. Varma kläder på. Sedan bär det av ut i backen! Röda pulkor och jackor blir till färgklickar i det vita. Vi åker. Skrattar. Rullar runt i snön. Trillar ur pulkorna. Missbedömmer avvägningen i svängarna. Och njuter. Njuter av snön och friheten. Av allt det vita och av att vara hemma för julen!

Julen närmar sig med stormsteg. Trots att vi redan har avklarat en mängd julbord, så saknas den där vanliga känslan i magropen, den där känslan att man borde, men inte vill, eftersom det inte ska vara ett måste... Julstressen. Jag är ingen julperson. Jag trivs så väldigt bra att spendera december i en by mitt ute i ingenstans. Vi har en julgran på jobbet. Och lite ljus. Men inte en stressad person går på våra gator. Vi myser på i vårt eget tempo. Solen har försvunnit för länge sedan. Molnen skimrar i rosa mitt på dagen. Jag och Snusis bakar pepparkakor så att hela huset fylls av kryddiga dofter. Frost spritsas ut över taket. Kan det möjligen vara så att vi just har skapat världens bästa julklapp?!

Ett frostigt hus i december

Att klättra är en sak. Det kan väl vem som helst? Men att ta sig upp likt spindelmannen på en vägg av- just det- is, det är en annan sak. Det ser så ruskigt enkelt ut, när Klas visar triangel-tekninken... Att bara stega upp längs väggen. Fint. Då gör vi väl så också. Men nej. Riktigt så smidigt och graciöst går det inte. Mjölksyran flödar ut i armarna. Jag drar mig upp med yxorna. Känner mig lite som han i filmen, Edward Scissorhands... Viftar och hugger villt med armarna. Ibland träffar jag rätt, på precis den punkten jag tänkte. För det mesta går det mindre bra. Isen krossas och sprätter åt alla håll. Akta er där nere! 

Solen vänder där under horisonten. Lapporten skimrar i lila, innan mörkret återigen lägger sig över byn. Vi återvänder till värmen inomhus. Lucia sånger på radion. Det 3:e ljuset är tänt. Julen närmar sig och idag njuter vi av livet i vinterfjällen!


Stilstudie...

Vaknar upp av snö som yr i ansiktet. Tittar upp mot stjärnorna. "Brasan" brinner fortfarande. Ger ett orange sken. Ett spontant leende. Vilken perfekt kväll! Skidor genom mörkret i vinterlandskapet. Uppåt. Bakhalt. Kommer förbi trädgränsen. Och lite till. Hittar ett buskage som läar lite. Det blir vårt hem för natten. Tältet slås upp. Vi placerar liggunderlagen utanför, kryper ner i sovsäckarna och gör det bekvämt med ryggorna som ryggstöd. Marshallen blir vår "brasa". Middag med couscous, soppa och torkat renkött. Till efterrätt bjuds det på blåbärsglass!

Så mycket tid att filosofera. Så många tankar att reda ut och diskutera. Så många stjärnor på himlen att räkna. Och snöflingor som faller ibland. Man kan nästan höra norrskenet spraka i den gnistrande natten. Somnar i dubbla sovsäckar med alla kläder på. Vaknar till av snö som yr och lägger sig på näsan. Frostiga sovsäckar- men varmt inuti. Renar som spanar och undrar vad det är för konstiga larver som börjar röra på sig i gryningen...

Vad gör man en fredag kväll i Abisko? Den frågan fick jag häromdagen av en gäst.
Fredagen kommer. Och hur det nu är, så slutar det med en helkväll. I Abisko. Livemusik, drinkar eller bara lite gott rött vin. 

Diskussionerna sträcker sig från avancerad och för mig väldigt abstrakt matematik, till livet här uppe i kalla, mörka norden. Om norrsken och ljuset på sommaren. Och allt där emellan. Olika är vi, men på något sätts möts vi i ödmjukheten hos de andra. Fint är det och kvällen blir sen. Jag somnar med ett leénde, funderar på matlagning och hur matematik kan vävas in i så vardagliga sammanhang...