Kiruna by winter
Fluffigt, vitt och vackert. Det är lätt att njuta av landskapet här uppe när solen skiner…
Tyvärr blir den stunden kortare och kortare. Man måste klättra högre och högre… Passa in tiden, så man inte råkar titta åt ett annat håll i just det ögonblicket. Dagens möjlighet att se solen. Att få en glimt av det livgivande ljuset.
Trots detta finns det många små ljusglimtar i mörkret här uppe. Det gäller bara att se dem och ta tillvara alla tillfällen som ges.
Att rida islandshäst genom en tyst skog av snötäckta granar medan solen går ner och fullmånen avlöser på den mörka himlen.
Att sedan susa fram genom skogen med egen släde bakom en släkting till Rudolf och därefter mysa i kåtan med härlig suovas, gahku och lingondricka minskar inte känslan av att leva i ett julkort...
Adventsmys på korridoren med vänner som pyntar och fixar. Doften av glögg och nybakt pepparkaksbröd (sockerstrejken lever vidare…). Kylan är bitig, istapparna hänger från husen och julmusiken strömmar ur högtalarna…
Julen är här… eller åtminstone julkänslorna!
