Topptur i ny tappning
Vi har siktat in oss på toppturer i Norge. Bilen är packad och redo för äventyr. Allt från sovsäck och lavinsond, till torkad svamp och lite druvjuice, finns med. Glatt kör vi mot målet- Dragvika- och fjälltopparna Litletinden och Stortinden. Lite gråmulet är det, men vi har hopp om bättre väder. Regnet börjar dock snart falla... Och faller hårdare och hårdare ju längre in i grannlandet vi kommer. Molnen sjunker lägre ner på fjället och när vi når byn, ligger molnbasen på dryga 200m, detta innebär att vår topp är inbäddad i ett tätt grått täcke. Inte helt optimalt för topptur...
Så bilen styrs åter mot Sverige. Pick-nick på parkeringen vid vår grannbyns skidanläggning, innan vi ägnar dagen åt liftburen skidåkning i slaskigt före, gråmulet och blåsigt väder- men vi tar oss glatt både upp och ner på toppen.
När liftarna stänger bär det åter av med bilen. Den här gången ett närmre och flackare mål: Från Tornehamn till Pålnoviken. Det är en fin tur, som bäst lämpar sig att åka med turskidor. Vi har dock inte tålamod att åka hem och byta, utan stakar på med korta stavar och tunga topptursprylar. Det är ett äventyr som tar både på det fysisksa och mentala krafterna. Men fram kommer vi till slut. Så stiger vi in i stugan och börjar fixa eld och så småningom också lite middagsmat. Köttfärs, trattkantareller, lök, kryddor och grädde serveras med nybakat bröd och en kåsa vin. Middagen avslutas med fikonkulor i choklad och konjakspraliner till kaffet samt en valfri avec såklart! Lyxigt och himmelskt gott. Brasan sprakar lite hemtrevligt och vi myser i skenet av levande ljus. Kikar ut och får se ett sprakande färgspel på himlen- säsongens kanske sista norrsken- bjuder på en fantastisk föreställning i gröna strålar som utgår från en punkt rakt ovanför- corona är namnet på just den här kvällens norrsken, som också bidrar till att jag kan somna med ett leende på läpparna efter dagens "topptur"!
