Sara -

Golvbädd

Landar mitt ute på fjället. Ensam. Ensam mitt i allt det stora. Det tar en liten stund att landa på riktigt. Men snart infinner sig känslan. Myser på. Klättrar upp på toppen av fjället jag landat nära. Hittar granater. Och vandrar snart neråt igen. Vråken svävar ovanför. Skriet känns lite ödsligt och nästan skrämmande. Flyttar mig bortåt och hoppas den ska lugna sig. Öppnar dörren till stugans värme, bakar bröd. Väntar. Men ingen kommer, ingen som jag känner. Vandrar vidare ut i natten. Inser snart att målet är för långt borta. Stannar till och smyger in i stugvärmen. Fullt. Ingen ledig säng. Alla sover tungt. Torkrummet är varmt och jag somnar snart på min golvbädd. Enkelt. Njuter extra av nästa natt, som spenderas i en riktig säng!

Bara fjällen och jag.

2011-08-28 @ 16:48:15 Permalink Äventyr Kommentarer (0) Trackbacks ()

Miljöombyte

Lite snabba vändningar blir det ibland. Så plötsligt är allt klart (det mesta i alla fall) och biljetterna söderut är bokade. Nu blir det en annorlunda resa. En studieresa till huvudstaden. Nu ska nya kunskaper inhämtas. Konsten att mjuka upp trötta eller stela muskler. Det här blir ett nytt 6 veckors äventyr!

Byter miljö några veckor.

2011-08-28 @ 07:59:10 Permalink Äventyr Kommentarer (1) Trackbacks ()

Vandringsvecka

Mycket tid att filosofera... 8 mil och 6 dagar senare myste vi ner till Ammarnäs och avslutade resan med röding, ren och hjortron. En fin (bara lite blöt) vecka på jobbet!

2011-08-20 @ 22:55:09 Permalink Äventyr Kommentarer (0) Trackbacks ()

Unna räitas

En långsam morgon. Så där som det blir när man vaknar, går ut i solskenet och fastnar i en spännande däckare, innan tursällskapet för dagen börjar röra på sig och frukosten snart står på bordet. En lyxig frukost bestående av gröt toppad med hjortronsylt, hembakat bröd med mesmör och så kaffe förstås. Sedan solar vi lite till, vill som inte riktigt lämna detta vårt nyfunna paradis. Men så till slut beger vi oss. Vandrar över sten. Och sten. Och sten... Slås gång på gång av hur magiskt landskapet runt oss är.

Utsikt från Unna Räitasstugan

2011-08-11 @ 17:50:42 Permalink Äventyr Kommentarer (1) Trackbacks ()

Det lilla i det stora

Fjällen och fjällvädret är mäktigt och stort...

Enorma (säkert 1 cm i diameter) granater tittar fram i glimmerskiffern...

Isranunkeln växer på platser man inte kunde föreställa sig att någonting skulle kunna överleva...

Höga fjäll och djupa dalar, en mäktig utsikt.

Jag tror på att ibland fokusera på det lilla som finns mitt ute i allt det stora... Växter, djur och mineraler, det finns en hel värld att upptäcka i miniformat!

2011-08-08 @ 20:08:39 Permalink Äventyr Kommentarer (1) Trackbacks ()

Livet som en saga

I Norge kändes livet så enkelt. Det var vackert. Så där magiskt som det verkar vara på Lofoten. Tills sagoskimret plötsligt skingras. I detta underbara land händer det. En brutalitet som är svår att förstå, när vi klättrar uppför väggarna i "Paradiset". Så kallas faktiskt platsen vi besökte. En påminnelse om livet så som det kan vara utanför bubblan som vi så lätt omger oss med.

Sagolikt?

2011-08-02 @ 23:03:36 Permalink Äventyr Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mot nya höjder

Vi möts i en by långt uppe i norr. Ungefär så långt bort man kan komma. 13 lite extra förväntansfulla och så 2 med några fjärilar i magen. Det är dags att gå på tur!

De färsta trevande stegen tas genom porten mot det vilda och okända. Under veckans gång blir stegen allt säkrare och tankarna djupare. Det öppna landskapet och vidderna bäddar för filosofiska diskussioner, men också avslappnad tystnad, eller kanske fokuserad gång? Mil efter mil avverkar vi på vår väg mot målet. Skavsår, blåsor, trötta, hungriga, höga på endorfiner, illamående, glada, lyckliga, frusna, svettiga... Många känslor kommer fram- men aldrig på bekostnad av gruppens välmående. Vi arbetar tillsammans och når till slut målet på slutet av leden.

2011-08-01 @ 09:53:33 Permalink Äventyr Kommentarer (0) Trackbacks ()

Sara