Ett ledigt dygn med värme och kyla
Hedvig myser iväg tidigt på dagen. Jag tittar ut på solskenet, tar på mig leéndet och jobbar vidare. Jobbar tills solen åter börjar sin väg ner mot horisonten. Då, äntligen, får jag rusa hem. Packar väskan och drar på mig underställ i mängder. Solen syns fortfarande. Ett härligt ljus letar sig genom nätet av fjällbjörkar. Jag glider genom skogen på spåret där skotrar packat snön. Tyst susar jag fram. Dimman lägger sig över träsket och byn. Jag hinner precis undan och siktar söderut och uppåt. Mörkret smyger sig på och stjärnorna blir allt fler. Jag har kommit långt från närmaste elektriska ljus. Ensam med mörkret. Trygg med mig själv. Kommer ut på sjön och ser ett svagt ljus glimta till långt där borta- jag stakar på och kan till slut öppna dörren till värmen och gemenskapen i stugan på fjället. Slappnar av och njuter av sällskapet och maten som vi bjuds att äta av glada engelsmän: Renskavsgryta och potatismos. Avslutar kvällen med norrskensspaning på sjön. Sprakande grönt och en skiftning av rött visar ljusspelet på himlen.
Sover gott. Vaknar till när en full fransman rumlar runt i köket, men somnar snart igen.
Njuter av frukostgröten och laddar för turen åter till civilisationen. Kvicksilvret har sjunkit ner till -30grader, men solen skiner och det är alldeles vindstilla utomhus. Frostiga och lite frusna, men lyckliga tar vi oss sakta mot byn. 
Frostiga skidåkare.
