Sara

Längtan drar i hela mig. Vill ut. Iväg. Drömmer om vita fjäll, branta stigningar och mjuka, härliga utförslöpor... Just den här tiden på året är mörkret det som skulle kunna hindra. Men ibland undrar jag vad det är som stoppar? Varför är det så svårt att ta sig upp vissa dagar? Vart har all energi tagit vägen? Lusten att upptäcka. Jag inser snart att allt finns kvar. Det är bara en lite längre startsträcka just nu. Idag och en månad framåt. Längtan och drömmarna finns kvar. En morgon packar vi bilen och snart är vi där, precis där jag vill vara. På väg uppför fjället, det suger i benen, endorfinerna pumpar igång och utsikten är precis så där magisk som den kanske bara kan bli en frostig december dag på gränsen mot Norge...