Sara

Det känns lika otroligt varje år. Plötsligt är den mörka tiden förbi och det gula klotet bländar åter med sina starka, livgivande strålar. Energin kommer tillbaks och allt känns så lätt helt plötsligt. Jag vet när jag vaknar, att om jag kikar ut genom gliporna i persiennerna, så är det ljust utanför. Landskapets konturer kommer fram och allt blir så mycket vackrare. Skarpare. Jag går ut ur den dimmiga bubblan som mörkret svepte in mig i och tar glada språng mot vårvintern i norr!